cKy
1. Attached at the hip
2. All power to slaves
3. 96 quite bitter beings
VaNiLLa
Första veckan avklarad!
Vad har jag hunnit med då, den här veckan?
- Jag har skrivt adresser på en jäkla massa kuvert
- Jag har försökt skriva några vettiga texter till skolans hemsida
- Jag har varit med på ett personalmöte
- Jag har varit på en två timmar lång videokonferens med WWF
- Jag har upptäckt att jag nästan sitter i rum HB1337
- Jag har blivit fotograferad för skolans nyhetsbrev
- Jag har åkt till Mjölby och hållit seminarie för tre personer
- Jag har spelat spel med Ellen på Skype
- Jag har installerat Spotify på datorn på mitt kontor
- Jag har insett att en halvtimmes lunch är alldeles för kort
- Jag har lärt mig att dricka te (dock inte kaffe än)
- Jag har återupptäckt mitt hat mot väckarklockan
- Jag har märkt att allt springande i trapporna orsakat en viss träningsvärk
- Jag har upptäckt att lärarna skvallrar minst lika mycket som oss studenter
- Jag har lärt mig att använda funktionen "Lock Workstation"
- Jag har lekt med mitt justerbara skrivbord
VaNiLLa
No plan B!! =S
Det är chauffören som ska köra oss till Mjölby. Han undrar var jag håller hus. Tja, säger jag, Jag är i skolan. Hurså? Näe, säger han, vi väntar på dig, vi ska åka om fem minuter. WTF?! Så jag fick byta om lite hastigt och sedan springa ner till garaget där de andra stod och vänta. Detta resulterade i att jag inte åt någon lunch.
Själva resan och besöket gick helt okej. Lite dåligt med folk på slutet men det var okej. Men så skulle vi ju ha det där jäkla seminariet. Även där hade jag missupfattat. Vi skulle ha individuella seminarier. Så min lilla plan att spana in hur de andra gjorde gick åt helvete. Men, men tänkte jag, det är bara att köra på. Så jag går iväg till salen där jag ska vara. Helt tomt. Jaha, tänker jag, men det är ju fem minuter kvar så. Efter nån minut kommer tre tjejer som ser lite vilsna ut och undrar om jag är från Högskolan i Jönköping. Ja, säger jag och de kommer in och sätter sig. Längst bort. Jag väntar ytterligare några minuter, kollar om det står någon i korridoren som inte hittar. Men där är det också helt öde.
Så, mitt seminarie höll jag alltså för tre ynka personer. Jag övertygade dem iaf om att de skulle flytta sig närmre eftersom vi inte var så många. De lydde motvilligt. Jag körde min grej och lyckades överraskande nog pratat på i 10 minuter! Självklart hade de inga frågor utan gick så fort jag var klar men whatever.
Efter seminariet var det nästan inget folk alls. Vi skulle egentligen stått till 17 men vi packade ihop vid 16 eftersom det inte kom mer folk. Jag sa inte emot! På vägen hem höll jag på att dö hungerdöden. Det enda jag hade ätit var en skål fil med musli klockan 7!
När jag kom tillbaka till skolan var allting låst och det tog en jävla tid att ta sig till kontoret. Min övergivna matlåda var det enda som var kvar i kylskåpet och jag snodde åt mig den och begav mig till bussen. Till min lycka behövde jag bara vänta två futtiga minuter. Väl hemma var det matlådan som åkte direkt in i micron. Mat har aldrig smakat så gott!
Nu ska jag fan i mig chilla!
VaNiLLa
"Go for plan B!!!"
Senare idag, efter lunch, blir det en tripp till Mjölby för min del. Lite nervös eftersom på seminariet är det 20 min för varje fackhögskola och jag har ingen aning om vad jag ska säga. Skulle vara lättare om man typ fick frågor eller nåt istället. Men att bara prata fritt när man är helt clueless känns sådär. Får väl ha det som plan B, om jag får hjärnsläpp, bara fråga "Någon som har några frågor?" =p Fast lyckligtvis är jag inte först ut så jag kan ju se hur de andra gör och bara härma. Det funkar också =)
Har nästan blivit av med förkylningen så jag hoppas att ingen smittar mig på nytt. Många runtomrking mig börjar bli lite krassliga. Jag får tillfälligt säga upp bekantskapen med dem, haha. Näe, det kanske är lite väl hårt. Hoppas ni blir krya iaf, ni vet vilka ni är ;)
VaNiLLa
Maybe
Maybe I'm misunderstood
Maybe you're not seeing the side of me you should
Maybe I'm crazy
Maybe I'm the only one
Maybe I'm just out of touch
Maybe I've just had enough
Maybe it's time to change
And leave it all behind
I've never been one to walk alone
I've always been scared to try
So why does it feel so wrong
To reach for something more
To wanna live a better life
What am I waiting for?
'Cause nothing stays the same
Maybe it's time to change
Maybe it's hopeless
Maybe I should just give up
What if I can't trust myself?
What if I just need some help?
VaNiLLa
Tankar och funderingar
Vad tänker jag på då? Framtiden. Det förflutna. Och allting där emellan. Saker jag borde ha gjort. Saker jag önskar att jag inte gjort. Saker som skulle vilja göra.
Slutligen önskar jag bara att jag hade mer kontroll över mitt liv. Det låter ju väldigt flummigt, men det känns som så mycket händer av sig själv. Det finns så mycket jag vill, som inte alls är orimligt men det ligger utanför min kontroll. Eller, det är iaf så det känns. Kanske gäller det bara att ta det där ökända steget som man hör om lite då och då. Men jag vet inte om jag vågar. Risken är att jag tappar kontrollen ännu mer....
Livet... ja, inte är det lätt...
VaNiLLa
The weirdest dream
Jag var på semester med min mamma, syster och någon mer, vet inte vem. En sak man måste veta vid det här laget är att det finns fyra typer av människor i världen. En kategori är djur som försöker uppträda och agera som männsikor, en annan kategori är insektliknande människor, en tredje kategori är den "vanliga", alltså som vi är. Den fjärde och sista kategorin är en okänd och mörk kategori.
Hur som helst så, den personen i vårt sällskap som jag inte känner tillhör den fjärde kategorin. På dagen är han som vem som helst av oss, man märker ingen skillnad. Men på natten blir han någon form av vålnad/spöke. Det är det bästa jag kan använda för att beskriva det. Själva "ploten" i drömmen är iaf att denna "Vålnaden" vill mörda min syster. Mitt jobb var alltså att se till att det inte skedde.
Eftersom "Vålnaden" bara existerar på natten utspelar sig nästan hela drömmen nattetid. Minns vissa fragment, t.ex. när jag och syrran är nere i någon slags kloak och "Vålnaden" kommer runt hörnet. Jag drar med mig syrran på en cykel och cyklar tills det blir dag igen. När jag sedan vänder mig om märker jag att jag tappat syrran på vägen. Panikslagen vänder jag om och trampar för livet. Men till min förvåning ser inte vägen likadan ut och jag är helt plötsligt i Söderköping (staden jag växte upp i). Jag träffar min mormor och en vän till henne som absolut måste stanna och prata. Artig som jag är stannar jag och språkar ett tag men egentligen vill jag ju hitta syrran så fort som möjligt.
Plötsligt får mormor bråttom när en bil närmar sig. Hon skyndar sig att förklara att en kategori 1-människa inte borde ses offentligt tillsammans med en kategori 3-människa. Jag är kategori 3-människan, alltså betyder det att min mormor är ett djur som agerar som människa. Hmm...
Hur som helst börjar det skymma igen (trots att det nyss blev morgon, drömlogik) och jag måste hitta syrran. Jag åker direkt hem och hoppas att syrran är där. Men hemma träffar jag bara mamma som står och pratar med "Vålnaden". Jag tar mamma åt sidan och förklarar lugnt och sansat att han vill döda hennes förstfödda dotter. Hon viftar bort det och menar att jag sovit dåligt och hallucinerar. Tack för hjälpen, mamma. Jag går ut igen men känner att "Vålnaden" följer mig med blicken och försöker låtsats som jag bara ska njuta av utsikten. När jag är säker på att jag inte längre är bevakad springer jag bort till vägen som jag cyklade på tidigare, tänker att syrran kanske är kvar där nånstans.
Slutligen hamnar jag på en kulle som blickar ut över hela samhället. Där står en bil, men den är tom. Jag hör någon bakom mig. Jag vänder mig om. Det är "Vålnaden". Han säger inget, han rör sig inte. Han bara stirrar på mig. Jag stirrar tillbaka. Det är inte längre natt. Men han är fortfarande en vålnad. Instinktivt vet jag att han genomgått någon form av evolution och han är inte längre förvisad till nattens eviga mörker.
Game over!
VaNiLLa
En sällsam dag i januari
Om ni inte redan gissat det så har jag städat idag. Inte bara vanlig plocka-upp-lite-saker-så-det-inte-ser-så-stökigt-ut-städning, utan riktigt jävla grundlig städning. Skåp och lådor gick igenom och tömdes. Tvivlar starkt på att det finns ett enda dammkorn kvar i lägenheten. Möjligtvis någon under sängen som undgått dammsugarens oerhörda förmåga. Förutom en soon to (not) be peruk hittade jag tre par strumpor på vift. De hade gömt sig under soffan. Under sängen låg en Geisha-bit fortfarande inslagen i sitt papper. Jag åt den inte.
Skrivbordet dolde också på mörka hemligheter. Tre månader gamla räkningar låg och skräpade, lyckligtvis betalda. De hamnade genast i pärmen där de hör hemma. I övrigt gjorde jag inga anmärkningsvärda fynd förutom en suspekt rökelse-hållare. En miss i designen gör den högst opassande att använda. Man måste se det för att förstå...
Trots min insats har jag blivit motarbetad hela dagen. En elak feber har envisats med att stångas med mig och påverkade drastiskt tidskonsumtionen för arbetet. Fem timmar av denna fredag gick åt för att rengöra min enkla boning. Hade jag varit ensam hade jag säkerligen utfört uppgiften på minst halva tiden. Men när min motståndare tvingade mig att alltmer frekventa uppehåll var det inte mycket mer att göra än att härda ut. Slutligen stod jag dock som segrare, och det är det enda som betyder något!
VaNiLLa
Only the strong survive
Kan ingen hitta en sån boss åt mig?
VaNiLLa
Mortal Kombat!
VaNiLLa
Småvessla!
Typiskt nog har jag lyckats dra på mig en mindre förkylning också =/ Unlike! Än så länge är den inte alltför farlig och jag hoppas den håller sig så. Har ingen lust att börja praktiken med att vara sjuk. Så jag håller tummarna för det.
Nu är det nog dags att börja tänka på sömn, ska vara i skolan 9 imorron. Minns i gymnasiet och högstadiet när man jämt började 8 och inte tyckte det var något konstigt med det. Nu stönar man högt om mna måste vara på skolan innan 10. Kul hur fort man anpassar sig =p
Night y'all!
VaNiLLa
Lights, camera, action!
Jag är trött! Fast i kroppen, inte mentalt. Misstänker starkt att det kan bli ännu en natt med sömnsvårigheter. Unlike! Funderar på att lägga mig iaf, typ ha iPoden på en stund och se om jag blir trött, har funkat förr. Synd bara att min iPod har batteritid på ungefär en halvtimme! Jag måste köpa en ny snart... Om inte en iPod så en mp3 iaf. Måste ha nånting!
Nu ska jag försöka somna... wish me luck!
VaNiLLa
Kitty!
VaNiLLa
Metallica + Cats = MetalliCats
VaNiLLa
Mr. T sings!
VaNiLLa
Haha!
VaNiLLa
Who are you?
Har jag försovit mig!?
Favoritfärg? Rosa
Hur många signaler går innan du svarar i telefonen? 3-4
Choklad eller vanilj? Choklad
Stjärntecken? Vågen
Favoritsällskapsspel? Inget typ. Alfapet funkar.
Vad finns under din säng? Damm, och kanske en och annan strumpa.
Turnummer? 22
Favorituttryck? "....yey..." haha, näe, jag vet inte
VaNiLLa
Emma är...
1. Emma är blåskimrande
2. Emma är församlingspedagog i Linköping
3. Emma är inte mobbad
4. Emma är ute o går med vagnen
5. Emma är årets kockelev 2009
VaNiLLa
CUTE!
VaNiLLa
"Placera månen vid mina ögon"
Sen jag kom hem har jag läst mesta delen av tiden i boken som aldrig tar slut, Jonathan Strange och Mr Norell. Seriöst, jag började läsa den i november och har läst nästan varje dag, iaf lite men den är fortfarande långt ifrån slut. Jag tror mycket beror på liten text och många fotnoter. Men den är underhållande så det gör ju inget, men jag fick böcker i julklapp som jag också vill läsa. Får köra maraton-läsning i veckan =p
Tänkte kolla på nån film nu vid 21 men det går inget bra på TV. Click har jag sett, Scream vill jag inte se och Johan Falk är inte heller något som lockar (såg en av filmerna hemma nu på lovet, inte imponerad). Har inga roliga filmer på datan heller.
Vilka i-landsproblem...
VaNiLLa
Synonym-dikter
Missen läppjade hyggligt i sig av den knubbiga modersmjölken och placerade sig framdeles i riktning neråt i flätverket för en välförtjänt siesta.
Dvärglika Greta kvarstannade bakom en proppmätt kylanläggning för hushållsbruk av urtyp bjässe, således hade förmåga att vidarebefordra till att det i pressorganet nästa dag stod att förstå text om en ryslig klämolycka.
Jakob bjöd till en god stund att få fyrbåk på den inte lilla stockbrasan som han konstruerat av på inga villkor stoppade i brevlådan kärleksbrev i riktning mot en egendomlig böna. Tjacket som fått hans frostiga blodpump att förmultna av böjelse och gunst.
Den sumpiga trasan befann sig i horisontalläge isolerad kvar i slasktratten. De känslolösa inte fuktiga trasorna gnäggade rekommenderat åt den sura jäveln. Det vädrade ruttet och gamla stjärthalvor och odören sprättade sig mot ett högre läge i de nordligaste distrikten.
Bibbi och Bobo var placerade i ett lövträd och intog föda i form av jordgubbar av prydligaste kaliber. Då erhöll Bibbi en hastig svängning av epidemisk febersjukdom och vomerade ner Bobo. Då gästade ordningsmakten och interpellerade om de skådat tre späda kineser i samverkan med en klarinett.
VaNiLLa
The Saturdays of Our Youth
Sen tog jag en långpromenad med Sumana. Vi var ute i lite mer än en timme och gick nästan vilse. Eller, egentligen inte, men vi visste inte exakt vart vi var någonstans men på ett ungefär. Det var rätt kallt i början innan man fått upp värmen. Efter det var det faktiskt riktigt skönt. Vi gick till fontänerna i skogen som vi hittade en annan gång vi var ute och gick (Bilder från Sumanas blogg). De såg lite annorlunda ut nu, jag fick lite sagovärlds-vibbar.
Under tiden vi var "vilse" kollade Sumana upp på sin mobil var vi befann oss. Den sa att vi var i ett indusrtiområde.
Jag vet inte vad ni tycker men det här ser inte ut som en industriområde enligt mig.
Lyckligtvis hann vi ut ur skogen innan det blev mörkt. Det var ganska så nice att ta en varm dusch när man kom in för jag insåg inte hur kall jag faktiskt var. Sen var det morgonrock på, gosigt!
Nu sitter jag här med massa överskottsenergi som jag inte vet vad jag ska göra av. Önskar jag hade ett löpband jag kunde springa av mig på. Saknar gymmet hemma-hemma. Låg så nära och bra, bara en våning ner liksom =p
Men jag får väl hitta på något, om inte annat får jag väl ligga och vrida och vända mig i timme efter timme. Någon gång måste man ju somna...
VaNiLLa
Nej, bloggen är inte död!
Idag ska jag till skolan en sväng. Vi ska fixa lite med reportaget (reportagen?, minns inte om det var flera). Problemet är bara att vi inte skaffat busskort än och det är ganska mycket snö ute. Jag var ute en sväng igår och det var rätt svårt att ta sig fram för det är dåligt plogat. Nu i natt har det snöat ännu mer vilket borde betyda att det är ännu svårare att ta sig fram. Dislike!
Vad mer...
Jo, praktiken börjar ju om drygt två veckor. Känns faktiskt skönt att slippa vanliga kurser ett tag, göra nåt annat.
Nu kommer jag faktiskt inte på något mer intressant att skriva (om ovanstående nu kan räknas som intressant...). Later!
VaNiLLa