Jag trodde jag var kvitt hostan. But I'm not out of the woods just yet... =/ Eller, den var ju typ borta ett tag men nu verkar den ha kommit tillbaka, inte riktigt i samma utsträckning men fortfarande tillräckligt för att det ska vara jobbigt och störa min nattsömn. Och det gillas inte! Jag behöver min sömn om jag ska palla tentan (och allt tentaplugg inför den).

Tror jag ska gå en sväng till Apoteket imorron och införskaffa every medecine known to man mot hosta! Och så plugga förstås... vad annars liksom?

VaNiLLa

Ni som är lite uppmärksamma kanske har märkt att en liten nedräkning har dykt upp här i bloggen (uppe till vänster ovanför min profilbild). Den lilla rackaren räknar ner till den dagen då jag lämnar lägenhet 418 på Gräshagen och istället flyttar till 59an på Öster =)

Och idag är jag ett steg närmre för jag sade upp min lägenhet!!! Så nu är det bara att vänta, börja skaffa banankartonger och packa ner mina prylar (för elfte (!!!!) gången i mitt liv).

Taggad till tusen! =)

VaNiLLa

Sitter och planerar framtiden. Och längtar något så otroligt. Kan inte tiden gå lite snabbare?


VaNiLLa

10 timmar, give or take, har jag spenderat på att plugga i helgen. Låter kanske inte som jättemycket men det känns  av. Jag är skadad! Allt jag säger och tänker har med metodologi att göra. Jag lovar att jag kommer drömma om kvalitativ innehållsanalys, motivanalys och alla andra jävla typer av analyser det finns.

Har varit så inne i böckerna att jag halvt glömt bort att jag fyller år snart! På torsdag närmre bestämt =) 21 år! Jag tyckte jag nyss fyllde typ 18. Time flies, as they say =p

Nu ska jag ta en dusch och sen chilla ner mig framför tvn om det finns nåt att se. Imorron blir det mer plugg, men då i trevligt sällskap så det känns inte lika motigt =)

Later dudes and dudettes!

VaNiLLa

Insåg nyss att jag totalt glömt bort en av mina kategorier här på bloggen, nämligen VaNiLLas Tre Favoriter. Ni som har hängt med i bloggen ett tag kanske kommer ihåg den. Kort sagt listar jag tre saker som jag gillar. Det kan vara allt möjligt, även om fokus oftast hamnat på musik och spel.

Så jag tänkte att det var dags för en ny VaNiLLas Tre Favoriter! =)

Dagens tema är...*drumroll* favoritkaraktärer i Tekken!

1. Ling Xiaoyu
   Första gången jag någonsin spelade ett Tekken-spel valde jag Xiaoyu som min karaktär. Ganska snabbt märkte jag att hon gjorde coola moves oavsett om det var min intention eller inte. Trots att jag var en rookie vann jag oftare med Xiaoyu än någon annan karaktär. Så jag avsatte tid att lära mig blir bättre med henne och lära mig alla hennes coola moves. Nu, x antal år senare, är Xiaoyu fortfarande mitt förstahandsval och jag har bemästrat många av hennes combos. Men det finns fortfarande mer att lära och jag ser fram emot det!
   
   
2. Jin Kazama
   Hur kan man inte gilla Jin!? Han är the silent, strong type liksom. Han säger inte mycket vilket gör honom mystiskt. Men med tanke på hans familjesituation kanske det inte är så konstigt att han är lite... "introvert". Jin är min favoritkaraktär bland de manliga karaktärerna. Han är inte lika smidig som Xiaoyu men vissa av hans combos är väldigt effektiva (för att inte nämna grymt coola). Jag menar, hur coolt är det inte att spela som Devil Jin och skjuta fucking laserstrålar från ögonen mot sin intet ont anande motståndare? Och hans "powergloves" är rätt coola också =p
   
   
3. Hwoarang
   Den tredje favoriten var svår att välja för de övriga karaktärerna ligger på en jämn nivå i mina ögon. Men anledningen till att Hwoarang kommer på tredje plats är en ganska rolig historia. En av mina kompisar spelade alltid som Hwoarang mot mig och (inte för att vara taskig) men hon var inte så bra på spelet, överhuvudtaget. Ändå lyckades hon ofta söpa mig med Hwoarang. Så jag kom på en plan som bestod i att jag skulle bli bra på Hwoarang och lära mig hans figthing-stil för att kunna studera hans styrkor och svagheter (jag hade mycket fritid när jag var yngre =p). Under den intensiva period som jag lärde mig spela som Hwoarang utvecklade jag också ett gillande för honom som karaktär.

VaNiLLa

Plugg!

Det har väl lite varit huvudtemat för dagen. Har plöjt igenom halva del tre i Metodpraktikan men har halva kvar. Känns som jag läser och läser men det är ändå massa kvar. Sen har jag McQuail och den "röda boken" (minns inte vad den heter) kvar!!

Börjar lite smått få panik inför tentan! Brukar visserligen vara obefogat men ändå, jag är ju som jag är. Men det får bära eller brista liksom, det finns ju alltid omtentor =)

Back to the books...(?)

VaNiLLa

It's time for another one of Vanilla's Whacky Weird Dreams! Short one this time, though =p

Det hela började med att jag skulle på en arbetsintervju. I en park. Fair enough =p Men jag hade ett stort problem (tydligen). Jag hade inte rakat min tatuering!! Och det var tydligen jätteviktigt och jag kunde absolut inte gå på intervju utan att ha gjort det. Lyckligtvis hade jag med mig en vän som råkade ha med sig sin rakhyvel, så jag fick låna hans. Oh joy!

Efter intervjun bestämde vi oss för att gå till ett badhus och fira. Väl där mötte vi mitt ex och hans nya tjej =o Jag upptäckte också att jag glömt överdelen till min bikini men lyckligtvis hade mitt ex en extra (frågan är varför =p). Fast den bestod enbart av rep i någon skum konstruktion men jag tänkte att den fick duga.

Av någon anledning fick mitt ex sedan syn på rakhyveln jag använt till min tatuering. Sedan använde han sig av sin otroliga slutledningsförmåga och kom fram till att det måste varit jag som använt den eftersom killen (vännen) inte hade rakat sig idag. Han drog sedan slutsatsen att det måste betyda att vi hade ett förhållande. Han började då skrika på mig att jag var otrogen (notera att han var mitt EX och han hade redan en ny flickvän!).

Jag blev då sur och drog av mig bikinöverdelen, slängde den på honom och stormade ut från badhuset. Och sen vaknade jag =p

Fritt fram för drömtydning!

VaNiLLa

Insåg nyss att sist jag skrev var när jag hintade om att jag skulle göra "något" men inte skrev vad. Och det var över en vecka sen =p De flesta av er vet nog redan vad det var men för er oinvigda kan jag meddela att detta "något" var min fjärde tatuering! =D


Så från och med nu är jag officiellt Vanilla, typ =p

Nu borde jag fortsätta plugga, tenta på fredag!

Laters!

VaNiLLa

P.S. Om ni kollar noga ser ni att tatueringen är samma typsnitt som jag har i bannern ;)

Trött!! En heldag i skolan med endast två timmars sömn är inte att föredra. Men det gick det med och jag har inte längre ont i sidan. Alltid nåt!

Har hunnit med möte med BLÄCK idag också. Lite nya medlemmar, alltid trevligt. Tyvärr ett ganska kort möte men kul ändå.

Och imorron ska jag... göra en grej ;) But I'm not telling you guys what =p

VaNiLLa

Ja, jag fortsätter gnälla lite till, sue me! Nu har hostan börjat sätta sin spår rent fysiskt. Har en obehaglig smärta i sidan som gör sig påmind varje gång jag hostar. It fucking hurts like hell!

Why can't I catch a break...?

VaNiLLa

GAH!! Jag är så frustrerad!! Jag vet att mina senaste inlägg bara handlar om att jag är sjuk, hostar och tycker allmänt synd om mig själv, men guess what; jag tänker gnälla lite till. Deal with it!!

Runt klockan 2 inatt somnade jag slutligen efter att mer eller mindre hostat oavbrutet sen jag lade mig (kl 23!!). 05.13 imorse vaknade jag av *drumroll* that's right!! HOSTA!!

Oförmögen att somna om slog jag på tvn och kollade på ett Vänner-avsnitt som jag redan sett och som inte ens är kul. Varenda skämt dränktes av ljudet av mitt hostande.

Jag är seriöst förvånad att mina grannar typ inte klagat på mig. Speciellt med tanke på att jag är relativt säker på att min granne till vänster har sin säng precis vägg i vägg mot min. Hon kanske inte är hemma...

Nu ska jag sluta tycka synd om mig själv en stund och planera mitt liv lite grann.

VaNiLLa

Så länge har jag varit sjuk nu. Och jag är dödligt trött på det. Eller egentligen är det mest hostan jag är trött på. Den gör så att jag har svårt att sova, den är ansträngande på min hals och jag svär att om jag fortsätter så här kommer jag bokstavligt talat hosta upp mina lungor! Inte kul...

Sjukdomen i övrigt börjar gå åt "rätt håll". Har inte (lika mycket) feber och näsan är inte helt igentäppt (undantaget är när jag sover). Hoppas, hoppas, hoppas att jag blir 100% frisk snart. Jag är inte mig själv när jag är sjuk. Jag är tråkig. Och det vill jag inte =p

VaNiLLa

Okej, först av allt, idag är jag inte deppig. Och jag vill förtydliga att det är väldigt sällan jag faktiskt är deppig. Tvärtom, sen jag flyttade till Jönköping har jag varit lyckligare än på länge. Mycket är tack mina underbara vänner. Men alla kan ju ha en dålig dag liksom. Och igår var en sådan.

Vanligtvis skriver jag inte på bloggen när jag är på det humöret eftersom... tja, det är ju inte så kul. Men igår kände jag att jag behövde skriva av mig. Och det hjälpte lite. Min avsikt var inte att oroa någon... även om jag råkade göra just det.

Så andas ut mina vänner, jag repar mig. Det gör jag alltid.

VaNiLLa

Ibland känns det som om alla låtar jag hör handlar om mig. Varenda film jag ser skulle kunna vara filmen om mitt liv. En dikt kan sätta ord på känslor jag inte ens visste att jag hade.

Idag är en sådan dag. Jag tycker omåttligt synd om mig själv idag. Det händer lite då och då och går oftast över ganska snabbt. Men under den här relativt korta perioden (som nu känns som en evighet) är jag verkligen sjukt deppig. Det känns som inget går som jag vill och jag åstadkommer inte vad jag vill heller.

Jag känner mig misslyckad helt enkelt.

Grejen är att jag vet att imorron kommer den här känslan att vara som bortblåst och jag kommer kunna räkna upp massa saker jag är glad över och stolt över. Men jag vet också att den här pissiga känslan kommer komma tillbaka. Jag vet inte när. Men jag vet att den kommer. Den kommer alltid tillbaka i ett svagt ögonblick.

Och det värsta som finns när jag får den här känslan är att vara ensam. Som jag är nu. För då finns det ingen som kan få mig att tänka på annat. Det är bara jag, med mina tankar. Och vi är inte bra vänner idag. Inte alls.

VaNiLLa

Somewhere, the one I wanna be with's with somebody else
Oh god, I wanna be that someone that you're with

VaNiLLa

Hade en riktigt obehaglig dröm inatt. Själva handlingen var inte så obehaglig egentligen men det läskiga var att det kändes så äkta att jag inte insåg att det var en dröm förrän jag faktiskt vaknade.

Så jag var på en fest tillsammans med MKV-klassen och massa annat folk också. Festen hölls på en stor herrgård och när vi gick husesyn var det lätt att gå vilse. Massa olika trappor och gömda små rum osv. Hur som helst, det var ingen vanlig MKV-fest =p Utan det var en mer vuxen och anständing typ middagsbjudning.

Det "obehagliga" började när jag och en kille från klassen (får vara anonym, för hans identitet är en av anledningarna till att drömmen var obehaglig) valde att utforska huset lite mer på egen hand. Så vi lämnade alla andra på nedervåningen och vandrade runt i det otroligt stora huset. Slutligen kom vi till det största sovrummet i huset och bestämde oss för att vila på sängen. Det som hände sen låter kanske inte så läskigt, kanske rent av skrattretande, men tro mig, när man verkligen tror att det är på allvar är det riktigt jävla skrämmande. MKV-killen tar fram en burk med "typ" strössel (jag vet inte riktigt va det va), tar tag i mitt hår, böjer mitt huvud bakåt och börjar hälla "strösslet" ner i min mun.

Ganska snabbt har jag så pass mycket av det att jag får problem att andas. Jag försöker bryta mig loss men killen är grymt stark och det är inget jag kan göra. Till slut släpper han iaf och jag ramlar hostande ner på golvet. Mina överlevnadsinstinkter kickar igång och jag tar första bästa chans att fly. Med bitar av strösslet i munnen försöker jag ropa på hjälp och bakom mig hör jag hur MKV-killen härmar och hånar mig.

Eftersom huset är så stort och förrvirrande springer vi runt på övervåningen ett tag innan jag äntligen hittar en trappa. Olyckligtvis är det självklart den trappan som är längst ifrån rummet alla andra MKV:arna befinner sig i. Jag lyckas iaf hitta entrédörren och springer utevägen ist och när jag rundar huset ser jag alla MKV:are stå på verandan och ska just utbringa en skål. Jag avbryter allihopa och berättar snabbt vad MKV-killen har gjort.

Yes, tänkte jag. Nu är allt frid och fröjd, I'm safe liksom. Men nej! Varenda en av mina klasskamrater tittade på mig med misstro. Alla trodde att jag ljög!! De var faktiskt så övertygade om att jag ljög att de bestämde sig för att ringa polisen. PÅ MIG!!

Under tiden hade MKV-killen försvunnit och jag var fortfarande rädd att han skulle komma tillbaka. Efter ett tag kom polisen och utan att ens ställa några frågor, eller ens prata med mig, tog de med mig i polisbilen och började åka. Jag var orolig men på samma gång lite lättad eftersom jag skulle ju inte råka i trubbel så länge jag var med polisen... eller?

Vi åkte genom stan och vädret var lite halvtaskigt, regnet hängde i luften och det började bli mörkt. Från ingenstans krossades plötsligt fönstret på förrarutan och polisen som körde bilen föll ihop på ratten. Död. Eftersom bilen numera inte hade någon som styrde den kraschade vi rätt in i en vägg men lyckligtvis hade vi inte så hög fart så krocken blev inte dödlig. Eller ja, för mig iaf. Den andra polisen dog och jag satt fast i baksätet för bilbältet hade på nåt sätt låst sig.

Föga förvånande var detta verket av MKV-killen. Han närmade sig den demolerade polisbilen och jag försökte frenetiskt få upp mitt jävla bilbälte. Förgäves. Plötsligt sliter han upp dörren där jag sitter och skär loss mig.

Efter det är det suddigt ett tag. Men nästa sak jag minns är att jag vaknar upp i hans stuga och han sitter vid en öppen eld och läser en bok. Det som händer sen utspelar sig under några dagar. Jag lär mig att så länge jag är undergiven och inte ställer till problem uppför han sig som... "vanligt". Men minsta lilla motsånd från min sida och jag får betala för det. Ofta med smärta som resultat.

Till slut inser jag att jag måste leva hela mitt liv, i rädsla, med den här killen. Så det sista jag gör innan jag (thank god) vaknar är att jag kryper upp i hans famn och bara... ger upp. Accepterar mitt öde liksom.


Som sagt, drömmen i sig är inte läskig och jag kan inte med ord beskriva stämmningen och de känslor jag kände under drömmen men jag blev jävligt påverkad. Nu, snart två timmar efter drömmen, känns det fortfarande inte helt okej. Och så länge brukar inte drömmars effekt sitta i på mig. Jag kan inte förklara det men så är det. I guess you had to be there to get it...

VaNiLLa

Både skönt men lite sorgligt. Igår var en helt awesome kväll och en jäkla bra avslutning på en jäkligt bra inspark. Nu ser jag dock fram emot en lugn helg så jag kan vila upp mig och sedan är det dags att börja koncenterera sig på c-kursen, på riktigt. Typ köpa böckerna liksom =p

VaNiLLa

Jag ska tatuera mig. Snart. Men jag behöver er hjälp... eller er åsikt iaf. Har hittat massa fina fonter och skulle kunna sitta flera veckor och leta men jag har lyckats få ner det till tio "finalister" =p

Så, vad jag vill at ni ska göra är helt enkelt att säga vilken NI tycker är snyggast, bäst, vackrast... ja, ni fattar =) Jag kommer inte välja den som får flest röster men det är ändå kul veta vad ni tycker. Go ahead, skriv en kommentar.



VaNiLLa

Tror jag lyckats lura ödet. Eller ja, kanske inte ödet, men jag har lyckats hålla mig (relativt) frisk under insparken och det är verkligen en bedrift. Alla nära och kära verkar ha drabbats av SWE-sjukan eller Insparks-sjukan (kalla den vad du vill) men jag, som annars jämt blir sjuk av minsta lilla är förvånadsvärt pigg och glad.

Men jag slår vad om att jag kommer bli typ dödssjuk efter insparken bara för att jag skrev det här inlägget. So be it, I can't fight fate!

VaNiLLa